mimmiochtroja

Kontakt och följsamhet

Kategori: Hund

Jag vill ha en följsam hund som med glädje sluter upp vid min sida. Jag vill att Troja ska finna det förmånligt att slänga en blick på mig då och då. Eventuella störningar så som människor, hundar eller vilt vill jag att hon ska skvallra till mig om. Eftersom att Troja är väldigt social är det viktigt att vi fokuserar mycket på dessa saker. Det är inte önskvärt att hon traskar iväg långt på egen hand och helt avbryter kontakten med mig. Det är heller inte acceptabelt att hon springer fram till eller skäller på de vi stöter på i vardagen utan godkännande.

Träningen ger resultat men situationen är ännu inte hållbar. Vi arbetar med klassisk betingning när det kommer till inkallning, länge har jag bara sagt signalen samtidigt som jag gett små godbitar då Troja stått framför mig. I kombination med detta började jag även att säga signalen då hon självmant var på väg mot mig. Träningen av "Troja hit" har vi gjort först inne och sedan ute. Jag har fortsatt med denna träning för jag märkt att den gett resultat. Troja reagerar på sekunden, nästintill undermedvetet om jag säger signalen i ostörd miljö. Hon vänder på huvudet och kommer.
.
Vad gäller kontakt- och skvallerträning så använder jag mig av tips från Karin, men också Eva Bodfäldts bok Kontaktkontraktet som jag verkligen kan rekommendera. Idag då vi var ute och gick i skogen tyckte jag att Troja var ovanligt självständig och det kändes som om det var hon som valde väg och jag som hakade på, för att hålla koll på henne. Jag stannade då bara upp och vände mig om för att se hur hon skulle reagera. Hon fnulade iväg en bra bit innan jag mellan träden kunde skymta en förvirrad boxer som inte kunde förstå vart matte hade tagit vägen. Hon började springa omkring och leta och när hon hittade mig var hon lättad, varpå jag visade att jag tyckte synd om henne som skiljts åt från mig. Resten av promenaden märkte jag att hon höll ett extra öga på mig för att jag inte skulle "gå vilse". Vid ett annat tillfälle under promenaden vart jag överlycklig då jag märkte att Troja hade ställt sig på ett berg och stirrat på en människa utan att göra någon stor affär av det. Det var först då jag kom ikapp henne som jag märkte störningen och jag var uppriktigt förvånad att hon inte sprang dit eller skällde! :)

Kommentarer


Kommentera inlägget här: